Historia >> Akademiska Föreningens historia

År 1830 fanns det ungefär 400 studenter i Lund. Nationernas ekonomiska förutsättningar att hålla sig med egna lokaler var dåliga och deras verksamhet var därför ganska blygsam. Några kårer fanns överhuvudtaget inte. En gemensam samlingspunkt för stadens studenter var önskvärd och Akademiska Föreningen grundades av nationerna tillsammans med en samling yngre lärare vid universitetet. Förebild var Studenterføreningen i Köpenhamn som hade bildats tio år tidigare. På nyåret 1830 bildades Akademiska Föreningen. Inte för att ta tillvara på studenternas intresse som man skulle kunna tro, utan för att hålla reda på dem.

Den tidens studenter hade än mer ont om pengar än dagens och dessutom en fallenhet för olämpliga upptåg. Upptåg som inte alls kan jämföras med dagens oskyldiga studentikosa aktiviteter. Att studenterna hade problem med att leva i samförstånd med resten av samhället kan ha haft med deras låga medelålder att göra. Redan vid 15-16 års ålder skrev man in sig vid universitetet och lämnade hemmets trygga bo.

Professor C A Agardh, som senare blev biskop i Karlstad, var en av initiativtagarna till Akademiska Föreningen. Han var övertygad om att det behövdes en lösning för att hålla studenterna från bland annat “umgänge bland kamrater utan moral” och få dem att ägna sig åt mer “högtstående” aktiviteter. Agardh hämtade sin inspiration från det engelska collegesystemet och Studenterforeningen i Köpenhamn. Det bestämdes att föreningen skulle ordna mat och bostad åt ett femtiotal studenter.

Personal skulle helst vara tyskar eller fransmän, detta för att studenterna var i behov av träning i främmande språk. Akademiska Föreningen köpte Sylwanska gården som blev platsen för “förläggningen”.

Idag är det lätt att förstå att arrangemanget inte var så populärt bland studenterna. Därför tog nationerna över Akademiska Föreningen och köpte Sylwanska gården – allt med stöd av kronprins Oscar. En boendeform med studentinflytande var därmed född.
Alla aktiviteter ägde först rum på Sylwanska gården (som nu återfinns på Råbygatan nere vid Södra Esplanaden), men föreningen växte snabbt och behovet av större lokaler blev allt mer påtagligt. Akademiska Föreningen blev en plats där studenterna så småningom ägnade sig åt fredligare nöjen än tidigare och det studentikosa livets former med spex och festligheter växte nu fram. Arbetet med att bygga upp den borg vi kan skåda idag tog fart och borgens ursprungliga delar stod klara år 1851. Sedan dess har den byggts både till och om vid ett flertal tillfällen.

Akademiska Föreningen var redan under den här tiden öppen för alla studenter och lärare vid Lunds universitet och bildades för att uppfylla fyra behov; Atheneum – en mötesplats för akademiker, Convictorium – en matsal med studentvänliga priser, Societeten – social och kulturell verksamhet och sist men inte minst bostäder åt studenterna. Dessa fyra grundpelare ligger till grund för verksamheten än idag och de finns alla samlade inom borgens väggar.

Den 1 december är AF:s årsdag. Den dåvarande universitetskanslern (1830) kronprins Oscar I hade nämligen skänkt 2000 riksdaler till Akademiska Föreningen och på så sätt väldigt aktivt bidragit till att Föreningen kunde bildas. Och vilket datum vore mer lämpligt att välja för att hedra honom än hans egen namnsdag?